Sweet child o' mine
Jag vet att detta låter helt sjukt, men ibland önskar jag bara att jag skulle gå ner mig igen. Ha ångest, må dåligt. Bara för att känna att jag faktiskt kan känna nått fortfarande. Jag har satt ett grymt stryp koppel på mina känslor så det känns som jag knappt kan känna nått längre. Jag vågar liksom inte.
Jag är liksom smått korkad. Om man inte vågar få känslor för någon får man ju skylla sig själv att det inte går bra? Eller är det bara jag som tänker så?
Oh well, anyway, Mår rätt dåligt nu om man säger så (fysisk inte psykiskt då alltså). Har en förjävlig huvudvärk och ont i magen som fasen. Så tror faktiskt inte jag kommer orka ta mig till min skola imorgon. Missar nog inte eftersom vi ändå har inställd datakunskap för våran lärare (som förövrigt tyckte jätte mycket om mig så hon hade säkert gett mig MVG) har gått in i vägen, blivit utbränd och allt annat som man kan säga om sånt. Så har typ bara två lektioner var av en gör inget om jag missar för jag ligger redan bra till i det ämnet liksom. Och så snackar jag om matte såklart, jag är ju ett geni!
Så tror faktiskt det blir och sitta hemma och dega imorgon och försöka bli bättre så jag kan gå till skolan på onsdag då någon kille som jeter Patrik kommer och föreläser. Kan nog bli ganska coolt. Han vart kriminell och allt juh, haha!
Nej, nu får ni nöja er med text coh så får ni en fin bild på mitt öga :D
Have a nice day! Eller night kanske man ska säga med tankte på att klockan är typ fem i halv 11.
Kommentarer
Trackback
